Usch vad pinsamt! 5

Just nu är jag mitt uppe i att redigera manuset Dödsvinter, inför att den ska publiceras i början av nästa år (2018). Generellt går det ganska bra, för oftast är det att jag behöver gestalta mer eller förtydliga vissa saker.

Det gick bra – tills igår. Då kom jag till ett stycke där lektören tyckte att jag behövde utöka scenen. En scen som antyddes mer än den visade. Vad var det för slags scen? Jo, en kärleksscen.

Jag är van vid att skriva skräck. Jag kan skriva otäckt. Jag kan skriva så att blodet dryper och bre på så mycket att jag i redigeringen måste stryka ganska mycket. Men att skriva en kärleksscen, en sexscen? Nej, usch, det är jag inte bra på.

Anledningen till att scenen från början var ganska kort var just för att jag inte kände mig bekväm med att skriva ut allt som hände. Istället hade jag låtit, så att säga, kameran zooma ut och allt hände utanför sidorna. Men lektören tyckte att jag skulle låta läsaren vara med en liten stund längre.

Hua!

I går kväll försökte jag skriva. Det var inte lätt. Det var rent av pinsamt. Men jag fick ihop en scen och sedan återstår om den blev bra eller inte. Jag har ännu inte skickat tillbaka den nya texten till förlaget/redaktören så jag vet inte riktigt om det jag skrev håller måttet. Jag kommer att skicka in manuset med ögonen stängda. 🙂

Vill du läsa min senaste bok, Undergång, klicka här.