En av anledningarna till att jag själv började skriva på allvar har jag mycket att tacka en väldigt speciell författare. Nämligen Anne Rice. Första boken jag läste av henne var En vampyrs bekännelse (Interview with a vampire). Jag måste erkänna att just den boken kände jag inte mycket för, men de resterande böckerna har jag fullkomligt älskat och så fort jag kom in i en bokhandel var jag på jakt efter hennes böcker. Främst tycker jag om The Witching Hour, den första av tre böcker om häxor. Även om det är tegelstenstjock och vissa passager är skriven med mindre text var det en bok jag totalt slukade, tänkte på, längtade efter, älskade.
Här berättare Anne Rice själv hur det gick till när hon fick sin En vampyrs bekännelse publicerad, redan på 70talet.
Den här bilden kommer från charlierose.com
För mig är hon en stor inspirationskälla och idol. Det är mycket intressant, tycker jag, att höra hur det gick till för henne när hon försökte slå sig in på bokmarknaden. Skönt att veta att även de stora har en gång börjat smått.
Mycket intressant intervju! Jag tror inte att jag skulle ha några problem att skriva om mitt manus om det är det som skulle krävas för att den ska bli utgiven. De tre personer som har läst mitt manus har alla kommit med olika förslag och jag har nappat på nästan alla. För att utvecklas är det nog en fördel att kunna vara lite flexibel.
Ja absolut. Och man bil ju att det man försöker förmedla går hem på rätt sätt.