Andrea Grave-Müller har publicerat Runristaren på Catoblepas förlag. Den finns till försäljning på bokmässan Andra Världar. Du har väl inte missat att den går av stapeln den 13 juni i Ljungby, under Berättarfestivalen? Idag berättar Andrea om sina böcker, sin skrivprocess och om fantasy.
Hur ser din skrivprocess ut?
Min skrivprocess är någonstans mitt emellan väldigt strukturerad och totalt improviserad. Vanligtvis får jag en bild i huvudet, en scen, en karaktär. Jag skriver ner den, och sedan kan den bli liggande i månader eller t o m år. När jag väl börjar jobba med idén på allvar skiljer sig mitt arbetssätt ganska mycket beroende på om det är en novell eller en roman jag skriver på. När jag börjar arbeta med en novell har jag vanligtvis ingen aning om hur den ska sluta, eller ens vad den ska handla om. Det är inte helt ovanligt att det visar sig bli en helt annan berättelse än jag trodde från början! Jag improviserar fram scener tills jag börjar få en röd tråd och se en struktur urskilja sig. Ofta kör jag fast rejält några veckor innan jag får en idé som får saker att falla på plats, och då först kan jag göra en ordentlig synopsis och strukturera upp berättelsen. Arbetar jag med en roman är jag mer strukturerad redan från början, med synopsis och tidslinjer och allt vad det är, men jag brukar alltid få göra om den där synopsisen ett antal gånger under arbetets gång, då mina karaktärer många gånger inte alls är med på det jag hade planerat för dem.
Berätta om dina böcker
Min novellsamling ”Runristaren” gavs ut 2014 och består av 11 fantasynoveller skrivna under en dryg tioårsperiod. En del av dem är publicerade tidigare, bl a i numera nedlagda fantastiktidskriften Mitrania, men samtliga arbetades om till samlingen. Novellerna utspelar sig i vitt skilda tider och världar, men om det finns någon röd tråd skulle jag säga att många av dem handlar om relationer av olika slag. Och dilemman, förstås, som så ofta i noveller.
Jag har också med en novell i antologin ”Waiting for the Machines to Fall Asleep”, som nyss har släppts på Affront Förlag. Novellen heter ”Wishmaster” och är en urban fantasy-skröna om en ganska vanlig, lite tråkig man som hamnar i vägen för en vätte i trubbel. Att skriva på engelska var kul men utmanande. Min engelska är bra, men jag är skyldig den amerikanska korrekturläsaren stort tack för hjälpen att putsa till nyanserna!
Just nu arbetar jag på en novell till en urban fantasy-antologi som ska släppas på Catoblepas Förlag. Jag har också en roman på gång, urban fantasy den med. Planen är att den ska vara klar för utgivning hösten 2016.
Har du några tidigare erfarenheter av Andra Världar?
Jag har inte tidigare varit med på Andra Världar, det är faktiskt första gången jag är med på en mässa i egenskap av författare. Det ska bli både roligt och spännande!
Vilket är ditt bästa tips till den som skriver och vill bli publicerad?
Mina tips är de vanliga: skriv, skriv, skriv, och läs, läs, läs. Lär dig läsa med kritiskt öga och snappa upp tekniker från dina favoritförfattare. Läs gärna skrivtips du hittar i handböcker och på internet, men kom ihåg att det inte finns en färdig mall, utan ta till dig det som passar dig. Jobba hårt med språk och berättarteknik och kom ihåg att skrivandet är ett hantverk, något man måste lära sig. Inget blir perfekt på första försöket, och i dagens konkurrens har förlagen noll överseende med slarvigt skrivna manus.
Vilket var ditt första möte med fantasy?
Mitt första möte med fantasy som jag tydligt kommer ihåg var när min pappa läste Narnia-böckerna för mig. Jag var i sjuårsåldern och kunde väl egentligen läsa själv, men det blev en mysig kvällsritual att ligga på pappas arm och få höra de där underbara berättelserna om barnen som förflyttades genom tid och rum och upplevde fantastiska äventyr. Tyvärr tappade Narnia-böckerna mycket av sin tjusning för mig när jag läste om dem i vuxen ålder och insåg hur föråldrade de är på många punkter. Men de var min inkörsport till fantastiken, så de har ändå en särskild plats i mitt hjärta.