Idag är det varmt. Solen strålar och man behöver ha öppet alla fönster och dörrar för att inte huset ska bli för varmt. Jag bestämde mig för att ta en promenad trots att min allergi nu har satt igång (någon grässort har slagit ut).
Det här inlägget innehåller annonslänk till Bokus.com
Uppe i skogen hörde jag ljudet av tunga vingar och ett väldigt särskilt kraxande från en korp. I nästa stund kom en stor svart fågel lågt flygande förbi. Jag har aldrig varit så nära en korp innan. Det är otroligt vad stora de djuren är. Riktigt majestätiskt stora.
När jag hade sett den på så nära håll kom jag plötsligt på en lösning till fortsättning på min bok Undergång. Den bok som ska heta Underjordens väktare. En av de nya karaktärerna ska kunna prata med korpar och kalla dem till sig på samma sätt som man kan göra med falkar. Det passar perfekt till den nordiska mytologin som finns i båda böckerna.
Resten av promenaden fantiserade jag högt en hel scen kring korpen och karaktären. Nu känner jag mig mycket nöjd.
Har du läst Undergång? Om inte, passa då på att köpa den hos bokus.com
Å, vilken lyckost du är! Jag hade så gärna velat se och komma nära en korp. Jag tror inte ens att jag har sett en IRL, och om jag har gjort det är det så längesen att jag inte minns. När jag läste arkeologi träffade jag några stycken som hade korpar som ”trädgårdsdjur”. De hade vårdat skadade korpar och därefter återvände fåglarna till dem. De kunde till och med lära korparna tala… Låter helt magiskt.
Wow. Det låter ju helt otroligt.