I lördags hade jag workshop i nåltovning på Åsa bibliotek.
Jag visste inte hur det skulle gå, hur mångasom skulle komma. Förra veckan, när jag var på Kållereds bibliotek kom det endast tre stycken eftersom det var en stor fotbollsmatch i stan den dagen.
Först kom det två små barn som med hjälp av sina mammor gjorde små ägg i ull. Därefter dök det upp ett gäng tjejer (också med sina mammor) i 10-12 års åldern som gjorde kycklingar och ägg. Då satte sig även en tjej som gjorde sin praotid ner vid bordet. Vi började prata om att skapa och att jag även skriver böcker. När jag sa att min senaste bok utspelade sig precis i närheten lyste praoeleven upp.
”Är det du som har skrivit den?” utbrast hon. ”Vi bor alldeles i närheten och min farfar brukar måla dit ögonen på stengrodan.”
Stengrodan är i min bok Undergång en ingång till underjorden. Jag har gått förbi den många gånger och fantiserat ihop många historier kring den.
Praoeleven sa att efter att ha läst boken brukar de i hennes familj skoja och kalla hennes farfar för Underjordens väktare.
Det satte igång fantasin ordentligt på mig och jag frågade om jag fick ha med honom i min nästa bok. Det fick jag och redan nästa dag visste jag precis hur jag skulle kunna inkludera honom i berättelsen.
Så nu ska jag bara skriva. ?
Har du läst Undergång? Vad tyckte du? Lämna gärna en kommentar.
Har du varit på Näsbokrok och hälsat på stengrodan? Lämna gärna en kommentar.