Intevju hos Fantiförlaget


Nathalie Sjögren – den nåltovande skräckförfattaren

Jag har blivit intervjuad av Fantasiförlaget kring min bok Serandos förbannelse.

Var hittar du inspiration till ditt skrivande i vardagen?
Lite överallt. Om jag har en låt på radion kan en textrad få igång fantasin. När jag skriver lyssnar jag alltid på musik för att komma i rätt stämning. Så jag har olika låtar för olika typer av scener.
Ibland kan jag bli inspirerad av en person, hur den rör sig eller uttrycker sig. Då kan jag komma på mig att upptäcka att den personen är ju precis som en av mina karaktärer.
Andra gånger kan jag få inspiration från tv-serier eller böcker. Där kan det vara allt från historier till hur en karaktär agerar.
Annars tar jag gärna promenader i skogen och pratar mig igenom vissa scener. Speciellt om jag har fastnat i mitt skrivande och behöver komma framåt. Då pratar jag mig igenom dem och provar olika versioner. Sedan går jag hem och skriver.


Hur ser din arbetsprocess ut?
Först får jag en idé om själva historien. Sedan brukar karaktärerna dyka upp i huvudet. TIllslut är det platsen den ska utspela sig. När de bitarna är på plats går jag och funderar på detta, finslipar det i huvudet ett tag. Ibland kan jag även skriva ner sammanfattat vad det hela ska handla om men inte mer än det stora hela. Jag brukar inte skriva in i detalj. När jag har det mesta av historien klart för mig börjar jag skriva. Helst skriver jag i kronologisk ordning men om jag fastnar kan jag hoppa över och skriva scener som ska komma senare.
Jag skriver alltid för hand och skaffar mig speciella skrivböcker som hjälper mig med stämningen. Allteftersom för jag över manuset till ett worddokument och där jag kan ibland finslipa på någon mening. Men oftast är det med penna och papper som alla ord blir till.
Jag jobbar numera 75% som lärare och har en hel dag ledigt då jag kan ägna mig åt att skriva. Om jag under någon av de andra dagarna kommer på något lagrar jag det i huvudet och sparar det till min lediga dag.
Research blandar jag med mitt skrivande. Om det är något jag behöver veta för en viss scen letar jag upp det där och då.

Känner du att din bakgrund som historielärare har påverkat hur och vad du skriver?
Ja, mer och mer. Jag låter mina karaktärer hamna i situationer och tidsåldrar som jag känner till och kan grotta ner mig i min research. En novell som jag skrev var i genren steampunk. Då lät jag Sverige och Norge förbli en stormakt istället för att delas upp i två länder. Sedan är jag en anglofil (eftersom jag är engelsklärare också) och i det manus jag jobbar på nu hamnar huvudkaraktären i London. Med Serandos förbannelse kunde jag en del om medeltiden och hur livet var på den tiden. Även om det är en fiktiv värld kunde jag ta mycket från verklighetens medeltid till hjälp.

Serandos Förbannelse släpptes först under titeln I nattens Mörker. Hur kom du fram till den nya titeln?
Det var jag och förlaget som frågade andra om tips. Vi frågade i olika grupper på facebook, sammanfattade boken och fick väldigt många förslag. Sedan diskuterade vi några som vi gillade och hittade till slut den titel som vi tyckte passade bäst. Just titlar tycker jag är svårt att komma på så det var till stor hjälp att fråga andra.

Har du läst Serandos förbannelse? Köp den signerad i min webbshop.