Jag fortsätter min serie av intervjuer med Anna Gable. Hon är författare, lektör och skrivarcoach. Musik är även en stor del av hennes liv och det kanske inte är så konstigt att hennes bok heter Ghost, Drogs & Rock ’n’ Roll. Du kan läsa mer om den och henne på hennes hemsida www.zorf.se.
(Anna med Micke ”Ink” Östling. Foto:Martin Gunnarsson. Bild lånad från www.zorf.se)
1. Har du nytta av att du jobbar som lektör och skrivcoach i ditt egna skrivande?
Jag har defnitivt nytta av det jag lärde mig när jag utbildade mig i svenska och i att skriva. jag har också nytta av att läsa sådant andra skriver, men jag vet inte om jag har nytta av att just lektörsläsa, det handlar i så fall om att läsa alla texter lika noga, även sådana som jag läser för nöjes skull alltså. Men kunskapen i sig är ovärderlig, trots att man så lätt blir hemmablind i sitt eget skrivande. Men jag tror att jag lättare tar till mig vad mina egna lektörer säger och att förstå hur jag ska rätta.
2. Var det självklart att du skulle välja just den genren du skriver i?
Ja och nej, för jag vet fortfarande inte vad det egentligen är för genre. Någon form av korsning mellan fantsy, skräck och drama, om nu drama hade funnits som genre och om nu skräck inte alltid behöver innebära att det övernaturliga vill någon illa … jag skriver en berätelse fom jag vill skriva och sedan får andra sätta en genre på den om de vill, för mig är det viktigast att de tycker om historien, inte hur de katalogiserar den.
3. Berätta om din bok.
Oj, den är 618 sidor så det får bli synnerligen sammanfattat, men den handlar om en rockstjärna, Zorf, eller Erik som han egentligen heter, som hastigt har blivit en världsstjärna av gigantiska mått. Redan i första kapitlet förstår man att det är något mellan honom och hans pappa som inte är bra, men det dröjer innan man förstår vad som verkligen har hänt. När en medlem i rockstjärnans band dör börjar det spöka på allvar, men eftersom han har drogproblem vet han inte om det är i hans eget huvud, eller något som även andra kan uppleva. Han får hjälp i kampen mot drogerna av sin nya kärlek Mia, som inte alls tror på spöken, men som ändå tror att det som Erik upplever är verkligt nog. Samtidigt börjar en parallellhistoria i det viktorianska London spelas upp. Mer och mer i de båda historierna visar sig likna varandra och i slutänden handlar det om att hindra den onda cirkel från att upprepa sig. Vem är det som mördar folk den här gången och vem är han ute efter?
4. Vad är den största förändringen i ditt liv sedan din bok kom ut?
Att jag vet att om jag har kunnat göra det en gång så kan jag göra det igen. Dessutom har helt underbara läsare hört av sig och talat om att de gillade den och vill läsa mer. Detsamma gäller en agentur och det är verkligen sporrande. Det fanns en tid i livet när jag tänkte: ”Om jag skulle ha blivit den nya Strindberg så hade jag redan blivit det …”. Det var det sämsta jag någonsin tänkt. Man kan aldrig veta när i livet det är rätt tid och rätt plats för att man ska få rätt idé. Sen inträffar automatiskt den första meningen i det här svaret!
5. Vad är ditt bästa tips till andra som skriver?
Att det inte finns något rätt eller fel under processen. En del skriver synopsis, andra inte, en del skriver från början till slut, andra olika delar i olika ordning. Det spelar ingen roll hur man jobbar, bara man får ett manus färdigt i slutänden. Därifrån ska man kanske jobba lite mer efter mallen och se till att inte bara kompisarna läser det, även om de kan vara till stor nytta som sakkunniga eller liknande. jag skulle säga samma sak som jag sa ovan när det gäller genre också. Om svenska deckare säljer bra så skriver alla svenska deckare. Gör inte det, om du inte har en helt egen röst i mängden, utan skriv det du kan saker om, det du känner för och det som du vet att du kan forska fram, det är då det blir äkta och bra. Lycka till!
Tack Anna för intervjun.
/Nathalie
Pingback: Skrivarkurs | Nathalie Sjögren