Döda dina älsklingar 2

På instagram är jag med i en fotoutmaning för författare. Dagens tema är att döda sina älsklingar. 

Har jag någonsin dödat en karaktär? Jajamen. Som skräckförfattare är det väl snarare regel än undantag att någon ska dö i boken. I den roman jag redigerar just nu (arbetstitel I nattens mörker) är det flera stycken som inte överlever innan boken är slut. Skurken i boken är så pass ond att han är svår att slå (eller motstå, beroende på hur man ser det).

Men att döda sina älsklingar handlar inte bara om att fysiskt döda sina karaktärer för läsaren. Ibland måste man ta bort vissa personer redan på skrivarstadiet. I ett annat manus som jag jobbar med (arbetstitel Dimma över Ödesbyn) hade jag från början 6 huvudkaraktärer men efter ett tag upptäckte jag att dels blev det det för många personer och dels var två av dem alldeles för lika. En var tvungen att försvinna och några av hans scener fick den andra överta. Nästa som i en pjäs där en skådespelare plötsligt får spela två roller.

I min senaste roman Undergång gjorde jag faktiskt tvärtom. En av karaktärerna dog faktiskt i det första utkastet, men undr tiden som jag redigerade lät jag hen leva. Det blev bättre för hela historien och jag kan dessutom låta hen vara med i uppföljaren (när jag nu får tid att skriva den).

Läs gärna några av mina böcker och noveller, om du vågar. ?