Ja, då var min senaste nåltovade docka helt klar och därmed överlämnad till sin ägare. Han och hans familj kom förbi idag, när de ändå hade vägarna förbi, och hämtade min nåltovade Dee Snider (fast nu kan jag ju inte längre kalla den min).
Han blev väldigt nöjd med resultatet. Dessutom fick dockan hedersplatsen på passagerarsätet på väg hem. 🙂 Det glädjer mig, för det är ju alltid lite sorgligt att skiljas från en docka som man har jobbat med en tid. Det blir liksom som en vän. Men jag vet att han är i goda händer nu.
Härligt! Vad du kan. Jättekul att se!
Tack. 🙂
Härligt! Vad du kan. Jättekul att se!
Tack. 🙂
Härligt! Vad du kan. Jättekul att se!
Tack. 🙂
Tänk vad härligt att ha ett arbete som sprider glädje i lång tid efter att du är färdig med arbetet! 🙂
Ja det är så roligt att det blir uppskattat.