Den här helgen undrar Annika om vi läser böcker på originalspråk (om vi kan) eller väntar tills de blir översatt till svenska.
För en tid sedan (läs år) skulle jag direkt svarat att böcker är alltid bäst på originalspråket. Visserligen håller jag fortfarande med, men jag har nu en lite annorlunda syn på böcker. Jag läser dem inte alltid bara för att njuta, utan även för att lära mig mer om hur man skriver. Att läsa på svenska utvecklar mitt eget skrivspråk, vilket inte alltid är lika lätt när jag läser på engelska. Däremot gillar jag fortfarande att läsa på engelska och vissa böcker kan jag ibland störa mig på att översättningen inte är bra och då ångrar jag att jag inte valde att läsa den på originalspråket.
Så mitt svar är: det beror på. 🙂
Jag försöker läsa en del på engelska och när det gäller skrivböckerna som finns är det flesta på engelsk, visst det finns en del på svenska men utbudet är så enormt mycket större på den engelska marknaden.
Jag läser de flesta romanerna på svenska för precis som du se hur andra skriver och lära mig något. Sedan jag började skriva är det inte lika lätt att njuta av en bok 🙂 har en tendens att plocka i sär den.
Javisst, man blir lätt miljöskadad när man skriver och läser.
Väldigt synd med dåliga översättningar – kan man verkligen haka upp sig på!
Ja, usch ja! Och speciellt om man stöter på ett uttryck som låter lite konstigt på svenska, men om man översätter till engelska förstår vad det ska vara. Det kan förstöra en hel del tyvärr.
Jag har också en tendens till att dissekera böcker jag läser. Ska jag läsa på något annat språk än svenska så blir det engelska.
Den enda bok där jag egentligen retat mig på översättningen är Bläckhjärta och där är originalspråket tyska. Det kan jag definitivt inte tillräckligt bra för att läsa en bok på 🙂
På vilket sätt retade du dig på översättningen?
Ibland hade svenskan kvar den tyska ordföljden och förmodligen hade den helt osannolika inflationen av kommatecken med översättningen att göra också, men just den biten vet jag ju faktiskt inte.
Nu när jag går en barn-och ungdomslitteraturkurs har jag också fått en lite annan syn på att läsa och speciellt svenska författare ”granskar” jag mer, men nog är njutningsläsningen den som kommer först:)